B3 - Niacin

B3 – Niacin

Precis som de andra B-vitaminerna behöver kroppen B3 – niacin för sin omsättning av fett, kolhydrater och protein. Den behövs även för att hjärnan ska kunna fungera bra och hjälper till vid bildningen av röda blodkroppar. Niacin behövs också för att tillverka energi i cellerna. En annan viktig funktion den har i kroppen är att balansera kolesterolet. Den sänker det “dåliga” kolesterolet (LDL) och höjer det “goda” kolesterolet (HDL) mycket effektivt och billigt. Redan 1959 gjordes en studie på att niacin sänker kolesterolet och den har publicerats många gånger efter det. Här är en till studie som visar hur effektivt niacin sänker LDL, ökar HDL och sänker trigyceriderna.

Vilka former av B3 – Niacin finns det?

Niacin finns i två olika former: niacinsyra och nikotinamid som båda finns naturligt i vår mat.  Niacinsyra finns mest i mat från växtriket och nikotiamid hittar vi mest i animaliska livsmedel. De båda formerna av niacin verkar fungerar lika i kroppen förutom när det kommer till vilka bieffekter man kan få.

Båda formerna omvandlas sedan till de aktiva formerna NAD/NADH (NikotinamidAdeninDinukleotid)  och NADP (NAD-fosfat) vilka är koenzymer som har en central roll i cellernas metabolism. De ingår i kroppens avgiftningssystem och antioxidantsystem där de bland annat hjälper kroppen med avgiftningen av alkohol. NADP behövs för att kroppen ska kunna bilda fettsyror och steroider så som köns- och stresshormoner. Det är minst 200 enzymer som är beroende av niacin.

Var i kroppen tas B3 – Niacin upp?

De vanligaste formerna av niacin i kosten är NAD och NADP. De hydrolyseras (sönderdelas med hjälp av vatten) av enzymer i tarmslemhinnan för att främst bli till niacinamid. Niacin i båda formerna absorberas snabbt i tunntarmen och till viss del i magsäcken. Även höga doser niacin (mer än 18 gram) kan absorberas. Niacin tas upp framför allt av levern och blodcellerna.

När vitaminen når cellerna konverteras niacinet till koenzymer. NAD kan även förekomma fritt under begränsad tid.

Kroppen kan även skapa eget niacin från aminosyran tryptofan som finns i protein med hjälp av vitaminerna B1, B2 och B6 som är nödvändiga för denna process. Det behövs ca 60 mg tryptofan för att skapa 1 mg niacin. De animaliska proteinerna innehåller ca 1.4 % tryptofan och de vegetabiliska innehåller ca 1 %. Exempelvis ger 1,5 liter mjölk 60 mg tryptofan, vilket i medeltal resulterar i 1 mg niacin.

Vilka är de bästa källorna till B3 – Niacin?

Några av de bästa källorna till niacin hittar du här:

  • mandel
  • jordnötter
  • gröna grönsaket
  • baljväxter
  • torkad öljäst
  • sojamjöl
  • jästextrakt
  • riskli
  • hälleflundra
  • vetekli
  • rå ansjovis
  • tonfisk (i vatten)
  • makrill
  • kyckling
  • lax
  • lever från nöt
  • njure från nöt
  • nötkött
  • sill
  • mjölk

Niacin är mycket tålig mot värme, ljus och luft. Det gör att det mesta finns kvar i maten vid matlagning. Men kom ihåg att upp till hälften av ämnet kan hamna i skyn eller kokvattnet. Så om möjligt ta tillvara på det.

Hur mycket B3 – Niacin behöver vi äta?

Enligt Livsmedelsverket är dessa de rekommenderade värdena för intag av niacin och räknas där i NE (niacinekvivalenter). NE är den totala mängd av niacin som man får i sig genom det ursprungliga värdet av niacin i maten och det värde som kroppen tillverkar från aminosyran tryptofan. 60 mg tryptofan = 1 NE = 1 mg

GruppRekommenderat intag per dag
Spädbarn under 1 år5 niacinekvivalenter
Barn 1-2 år7 niacinekvivalenter
Barn 2-5 år9 niacinekvivalenter
Barn 6-9 år12 niacinekvivalenter
Flickor 10-13 år14 niacinekvivalenter
Flickor 14-17 år16 niacinekvivalenter
Kvinnor 18-30 år15 niacinekvivalenter
Kvinnor 31-60 år14 niacinekvivalenter
Kvinnor över 61 år13 niacinekvivalenter
Pojkar 10-13 år15 niacinekvivalenter
Pojkar och män 14-30 år19 niacinekvivalenter
Män 31-60 år18 niacinekvivalenter
Män 61-74 år16 niacinekvivalenter
Män över 75 år15 niacinekvivalenter
Gravida17 niacinekvivalenter
Ammande20 niacinekvivalenter

Andra näringsmedicinska böcker uppger betydligt högre doser vilket troligen beror på att Livsmedelsverket brukar ange de lägsta värderna som våra kroppar kan fungera på under längre tid, inte de optimala värdena.

Rekommenderade alternativa värden av B3 – Niacin

Enligt bland annat Näringsmedicinska Uppslagsboken gäller dessa värden:

  • RDI (Rekommenderat Dagligt Intag): 13–18 mg
  • ODI (Optimalt Dagligt Intag): 30–100 mg blandade niacin och/eller niacinamidformer
  • TDI (Terapeutiskt Dagligt Intag): 100–18 000 mg
  • TDI: NADH 5–20 mg.

Exempel på terapeutisk användning

Ett derivat av niacin som heter inositolhexanikotinat används inom skolmedicinen vid till exempel cirkulationsrubbningar som Raynauds sjukdom och för att sänka högt serumkolesterol. 1 500–3 000 mg niacin kan sänka det “skadliga” LDL-kolesterolet med 16–23 procent och höja det “goda” HDL-kolesterolet med 20–33 procent. Niacin är överlägset det billigaste och mest effektiva kolesterolmedlet för att sänka förhöjd LDL och höja låga HDL-värden. Reaktioner som “flush”, samt marknadsföring av patenterbara läkemedel är två betydande skäl till att niacin används så sällan och i nästan helt har ersatts av statiner.

B3 – Niacin används även till dessa symptom:

  • depression och schizofreni (niacin 3 000–5 000 mg)
  • avvänjning från bensodiazepiner och alkohol (niacin, niacinamid 500–2 000 mg)
  • förhöjda blodfetter och kolesterol (niacin 1 500–3 000 mg)
  • osteoartrit (niacinamid 1 500–3 000 mg)
  • reumatoid artrit (niacinamid 1 500–3 000 mg)
  • diabetes mellitus (niacinamid 500–2 000 mg)
  • toxicitet, avgiftningskurer (niacin 300–2 500 mg)
  • dysmenorré (niacin 200–1 000 mg)
  • migrän, förebyggande (niacin)
  • högt blodtryck
  • saltsyrabrist
  • brister i hormonproduktionen
  • aptitlöshet och illamående
  • buksmärtor eller diarré
  • degenerativa sjukdomar i CNS och i myelinskidor, tardiv dyskinesi, MS (multipel skleros), neuropatier, ansiktsförlamning och trigeminusneuralgi
  • ångest samt panikångest
  • huvudvärk
  • yrsel
  • efterbehandling av strokepatienter. Studier visar att strokepatienter som intar niacin lever mer än 2 år längre än andra som inte intar medicin.
  • sömnbesvär, emotionell instabilitet, oro, misstänksamhet, minnesförlust och förvirring
  • allergi
  • balansrubbningar
  • brännande händer och fötter
  • smärtor i låren och kramp i vader och ben
  • karies och dålig andedräkt
  • hudbesvär, akne och hårförlust
  • cancersår, cancerbehandling
  • brännskador
  • Ménière’s sjukdom
  • epilepsi (B3, B5 , B6 + E-vitamin)
  • Raynauds fenomen.

Många kliniker för akohol-, drog- och tobaksavvänjning använder sig av stora mängder niacin, C-vitamin, mineraler och fettsyror i kombination med motion, bastubad, torrborstning och varma bad för avgiftning. Niacinet används bland annat för att kärlutvidgningen för upp gifterna till hudytan där det kan svettas ut.

Vilken funktion i kroppen har B3 – Niacin?

Enligt Näringsmedicinska Uppslagsboken av Peter Wilhelmsson är dessa funktioner relaterade till vitamin B3:

Niacin krävs för ämnesomsättningen av såväl kolhydrater och fetter som äggviteämnen. Det ingår i ett flertal processer för att vinna energi ur födan. Åtminstone 200 enzymer är beroende av niacinformerna NAD, NADH och NADP med dess niacindel som elektronmottagare eller vätedonator. NAD är dessutom nyckelämnen i tillverkning av cellenergi genom citronsyracykeln.
Till skillnad från niacinamid åstadkommer niacin, fysiologiskt, en utvidgning av de perifera blodkärlen, vilket ger en kraftig hudrodnad. Niacinamid lämpar sig därför bättre vid användning i högre doser.
Den vanliga formen i växter är niacin medan man hos djur hittat niacinamid.

B3 – Niacin har följande funktioner:

  • är nödvändigt för hjärna, nerver och binjurar
  • ger en frisk hy
  • förbättrar cirkulationen genom att utvidga perifera blodkärl (niacin)
  • främjar upptaget av proteiner, fetter och kolhydrater
  • minskar fettbildning på insidan av blodkärlen och löser upp fettansamlingar
  • stimulerar tillsammans med övriga B-vitaminer produktion av matsmältningsenzymer och saltsyra samt lindrar magbesvär
  • höjer smärttröskeln
  • behåller en balanserad aptit
  • stärker muskelfascian
  • är en antioxidant
  • används vid produktion av histamin men kontrollerar även överproduktion av histamin vid allergireaktioner
  • är nödvändigt för bildandet av könshormoner (östrogen, progesteron och testosteron)
  • essentiell för produktion av kortisol, insulin och tyroxin.

NIACINAMID

Niacinamid är en form av vitamin B3 som inte ger “flush” (hudrodnad) och används till att behandla vissa andra åkommor än niacin.

Några åkommor som behandlas med niacinamid:

  • degenerativa ledsjukdomar (kräver långvarig niacinamidterapi)
  • dåligt balanssinne (För en del personer kan det förutom niacinamid behövas tiamin (B1), pyridoxin (B6) och kobalamin (B12))
  • typ 1 diabetes

Vid intag av höga doser niacinamid (25 mg per kilo kroppsvikt) har det visat sig förebygga utvecklingen av typ 1-diabetes samt även bota det vid ett mycket tidigt stadium.

NADH – den aktiva formen av B3

Niacinamidadenindinukleotid (NADH) används i alla celler för energitillverkning och är den aktiva formen av B3. Det är också nödvändigt för tillverkning av vissa neurotransmittorer. Det har visat sig i studier att NADH (Enada) har hjälpt de allra flesta som har följande besvär:

  •  kronisk trötthet
  • utmattning
  • parkinsons sjukdom
  • alzheimers
  • demens

Vad händer vid brist på B3 – Niacin?

Brist på niacin är ovanligt. En allvarlig brist förekommer nästan bara bland människor som huvudsakligen livnär sig på majs, eftersom det både har lågt innehåll av niacin och tryptofan.

Tidiga bristsymptom kan vara:

  • depression
  • nervositet
  • huvudvärk
  • glömska
  • oro
  • mag-tarmstörningar
  • nedsatt aptit
  • sömnlöshet
  • retlighet

Dessa symptom kan lätt förväxlas med neuros.

Vid allvarlig brist kan detta ske:

  • Hudsjukdomen pellagra som är känd för de fyra D:na: diarré, demens, dermatit (inflammation i huden) och dödlighet.
  • Tungan blir klarröd.
  • Neurologiska symtom som inkluderar oro, insomningssvårigheter och i svårare fall även desorientering och hallucinationer.
  • Hudförändringar med brun, torr, sträv hud och rynkor, som ofta förvärras av solexponering.

Eftersom vår energiproduktion är direkt beroende av niacin, prioriteras detta när brist uppstår. Kroppen använder då tryptofan och vitamin B2 till att råda bot på niacinbristen. Detta oberoende av de viktiga funktioner som är beroende av dessa 2 substanser. Därför ser man ofta symptom som vid brist på vitamin B2 och typtofan först vid niacinbrist. Störningar i omsättningen av tryptofan kan därför också se ut som niacinbrist.

Även våra tarmbakterier kan tillverka en liten mängd niacin så störningar i tarmfloran hindrar kroppens egen tillverkning.

Vilka har ökat behov för B3 – Niacin?

Personer som lider av något av detta har större risk för att utveckla niacinbrist:

  • hög alkoholkonsumtion och alkoholism
  • personer som har fått isoniazidterapi (läkemedel mot tuberkulos)
  • antileukemimediciner
  • p-piller
  • personer som har karcinoidsyndrom
  • cancer
  • levercirros
  • hartnups sjukdom
  • personer som äter för lite protein

Överdosering av B3 – Niacin

Det finns ingen känd övre gräns för intag av denna vitamin. Möjligtvis mera än 500 mg niacin dagligen i enstaka fall hos personer med nedsatt leverfunktion eller i vissa fall i doser som överstiger 2 000 mg niacin per dag. Man kan med hjälp av analyserna, ALAT och ASAT visa om högt intag av niacin haft en negativ inverkan på levervärdena. Vid mycket höga doser, som de som används för att sänka kolesterol och behandla andra besvär, bör läkare regelbundet kontrollera leverfunktionen. De flesta människorna kan inta doser överstigande 3,000 mg dagligen utan biverkningar eller att levervärdena försämras.

Biverkningar

Niacin

  • Den största bieffekten vid niacinintag är hudrodnad (även kallad “flush”). Många får hudrodnad vid intag av ca 50–300 mg. Om man äter niacin ihop med måltiderna blir det mindre hudrodnad än vid intag på tom mage och man kan därför gradvis öka dosen. Vid upprepade doseringar så blir reaktionen mildare. Hudrodnaden och klådan håller normalt i sig i ca 30 minuter men kan ibland kvarstå upp till 3 timmar. Hudrodnad och klåda kan minskas genom att man intar barnmagnecyl strax före niacinet.
  • En del personer får inte hudrodnadsreaktioner överhuvudtaget. Det är vanligtvis de som har störst behov av niacin, t.ex. de som har schizofreni eller högt blodkolesterol.
  • Det finns även tidsfördröjda tillskott. Man bör dock vara försiktig med dessa då det finns ett fåtal fall av plötsligt insättande hepatit (inflamation i levern). Det rekommenderas att kontrollera leverenzymerna under behandlingen.
  • Det vanligaste tecknet på toxicitet av både niacin och niacinamid är illamående.
  • Niacin kan både höja och sänka blodsockernivån. Den sockerstegrande effekten varar endast under tiden niacinbehandlingen pågår. Diabetiker bör därför hålla noga koll.
  • Förhöjda urinsyrenivåer så personer med gikt ska vara försiktiga
  • Kortvarig känsla av trötthet

Undvik terapeutiska doser av niacin speciellt vid graviditet eller om man har mag- eller tarmsår.

Vid intag av megadoser av niacin kan dessa biverkningar uppstå:

  • hjärtklappning
  • leverskada
  • förhöjd utsöndring av saltsyra (använd försiktigt vid magsår, niacin kan irritera magsäcken)
  • övergående mörkare pigmentering av huden
  • torr hud om man äter lite eller har låga värden av fettsyror

Niacinamid

Äter man niacinamid istället så får man inte hudrodnad, kortvarig trötthet och oftast inte irritation i magen. Däremot ger det inte lika bra avgiftningseffekt, ger mindre lindring till schizofrenipatienter och många säger att det inte sänker kolesterolvärdet. Men enligt dessa två studier: studie 1, studie 2, så fungerar det även att inta niacinamid för att sänka kolesterolvärdet. Niacinamid kan ge illamående eller kräkning, och det är bra att successivt trappa upp dosen.

B3 – Niacin som kosttillskott

Niacin förekommer i tillskott som:

  • Niacin (niacinsyra)
  • Tidsfördröjt niacin. Sådant tillskott ger mindre flushreaktion, men risken för biverkningar i form av förhöjda leverenzymvärden ökar. Man kan istället inta flera mindre doser av vanligt niacin.
  • Inositolhexanikotinat. Har samma effekter som niacin, men utan hudrodnad och klåda.
  • Niacinamid/nikotinamid: Ger ingen hudrodnad och klåda, men har inte samma effekter som niacin.
  • NADH. Ger ingen hudrodnad och har helt annorlunda effekter än de övriga former.

Niacin i formen niacinsyra hittar du här hos vitamin.nu och här hos bodystore.com

Niacin i formen niacinamid hittar du här och här hos svensktkosttillskott.se

Vitamin.nu och svensktkosttillskott.se har även en blandning av niacinsyra och nicinamid och de hittar du här och här.

Att tänka på är att om ett enskilt B-vitamin tas i en dos som överstiger RDI med 10 gånger under längre tid bör intaget kompletteras med ett B-vitaminkomplex för att undvika risk för obalans.

Ett väl fungerade B-vitaminkomplex köper du här

Vilken samverkan med andra näringsämnen har B3 – Niacin?

Behovet av niacin ökar om man lider brist på vitaminerna B1, B2 och B6, då brist på dessa vitaminer förhindrar att tryptofanet omvandlas till niacin i kroppen.

Vid höga nivåer av leucin, även vid normalt intag av niacin, kan leda till niacinbrist eftersom leucinet blockerar NAD-syntesen.

Ett sätt att göra niacinet som finns i majs mer tillgängligt är att blanda i limejuice. I Mexiko blandas lime traditionellt med majs under malningen av majskorn till mjöl för tortillas. Trots att matkulturen är mycket majsbaserad där, finns det inga stora problem med niacinbrist eftersom de använder lime.

Rödjästextrakt och krom är ämnen som ofta kan komplettera eller ersätta niacin vid behandling av förhöjda kolesterolvärden. Med intag av krom kan man oftast minska dosen av niacin från 2 000–4 000 mg till 200–1 000 mg för tillfredställande resultat.

Absorptionsbefrämjande ämnen

Vitaminer: B-komplex och C.

Mineraler: Fosfor.

Synergister (stärker och kan öka upptaget eller förbättra verkan på ett annat ämne)

Vitaminer: A, B1, B2, B5, B6, folsyra (B9), C och E.

Mineraler: Krom, Järn, Magnesium, Fosfor, Kalium, Selen, Natrium och Zink.

Antagonister (ett ämne som minskar upptaget eller minskar dess verkan)

Mineraler: Koppar, Kalcium och Natrium.

För en översikt över alla B-vitaminer klicka här. En allmän översikt om vitaminer hittar du här

Scroll to Top